UBBI-bordet

Detta är ett debattinlägg i Västerbottens-Kuriren i Umeå den 27/7 2000.

UBBI-konsult


Sociala uppfinningar

Sociala uppfinningar är tänknologi som ger nytt-IT företagande. Den meningen sammanfattar i stort vad sociala uppfinningar är och kan leda till. Men för att komma dit behövs nog en grundligare beskrivning och historik av begreppet sociala uppfinningar.

Termen "sociala uppfinningar" myntades någon gång på 20-talet i England. Man ansåg att vår överlevnad var hotad och det behövdes en evolution av radikala förändringar. De tekniska uppfinningarna som bilen, flygplanet och datamaskinen, etcetera blev en del av dessa förändringar och dagis, skolan, fackföreningarna en annan, som då kan kallas för sociala uppfinningar.

Med tiden kom sociala uppfinningar att omfattas av fler saker. Förgrundsfigur på 80-talet blev Nicholas Albery som 1986 i London startade ett institut för "Social Inventions". Han menade att det handlade om processer till skillnad från tekniska uppfinningars produkter, till exempel nya och fantasifulla sätt att organisera sig på, att tackla mänskliga problem och lösa svårigheter på annat sätt än genom nya prylar.

I Sverige startades ett institut för sociala uppfinningar, SISU, 1987 och man ordnade tävlingar under några år. Själv deltog ett år jag med en ny barnstugemodell, en förbättrad planlösning för dagis. Institutet upphörde efter några år, främst på grund av ekonomin, man hade svårt att få frivilliga medel och myndigheterna gav inget stöd.

Troligen var man då för tidigt ute som det ofta är för nya idéer och uppfinningar. Däremot tror jag att tiden nu är inne för sociala uppfinningar, inte minst tack vare internet och den snabba och omfattande spridning man kan få för uppfinningar som inte handlar om tekniska produkter och prylar.

Men även behovet av förbättringar som inte kostar lika mycket som att utveckla en teknisk innovation gör att sociala uppfinningar som
* begripligare bruksanvisningar
* smartare arbetsschema
* geniala planlösningar (hemma och på arbetsplatsen)
* sinnrikare arbetsmetoder
* kreativa säljidéer
* nya organisationer
* bättre politiska förslag som enar och inte särar
* etcetera
har en allt större marknad.

Problemet med sociala uppfinningar är att de är lite svåra att ta på, bokstavligen och bildlikt. De kan vara svåra att skydda, patent eller mönsterskydd passar oftast inte. Därmed är de inte lika lätta att sälja som tekniska produkter. I sin tur gör allt detta att det är svårt att få riskkapital för en social uppfinning.

Men även här sker en utveckling som talar för sociala uppfinningar. Copyrighten och upphovsrätten, för ritningar, litterära och konstnärliga alster stärks. Namnskydd genom internet blir vanligare. Varumärke för en idé gör denna mer säljbar. Lägger man till att bakom en social uppfinning står en eller flera människor som kan vara bäst på att förklara sin uppfinning så finns "patentet" i människan/människorna.

Min egen dagismodell är att bra exempel på möjligheter och svårigheter med en social uppfinning. Svårigheten visades när andra skulle förklara hur planlösningen hängde ihop, de kände inte till bakgrunden och ibland gjordes förändringar till det sämre. I en kommun fick jag vara med och kunde då rätta till misstagen. Ett annat problem var att få rimligt betalt för dagislösningen, i ett fall behövdes till och med en stämning av kommunen ifråga. I en annan kommun kopierade man en av mina dagismodeller, använde och ändrade den utan att det gick att få betalt.

Problemen till trots tror jag att sociala uppfinningar blir allt viktigare och vanligare i framtiden. Mycket i arbetsmiljön kan förbättras härmed och med bättre metoder att värdera färre arbetsskador, lägre sjukskrivning och högre produktivitet kan man prissätta den sociala uppfinningen och lättare sälja in den. Dagismodellen ovan såldes i några fall tack vare en sådan "mjuk-ekonomisk" bedömning.

Sociala uppfinningar handlar nämligen mycket om den "mjuka" sidan den nya idén, mindre om den "hårda" produkten. Det är mer av "tänknik" än teknik och mer av "gruppfinningar" (flera arbetar fram idén) än uppfinningar av en dito-Jocke. I sin tur kommer fler kvinnor med i sociala uppfinningar än i tekniska. Socialt och "mjukt" tänkande ger också mer av nyttiga förbättringar.

Dessa nyttiga förbättringar av sociala uppfinningar kan vara lämpliga att sälja via internet som nyttit´ eller nytt-IT företagande. Man beskriver sin uppfinning och dess resultat samt erbjuder sig att komma och demonstrera den. Eller inbjuder man kunden till att komma och besöka där man tillämpar den sociala uppfinningen i verkligheten. Kanske är detta en e-handel som kan löna sig bättre än nuvarande med produkter. I alla fall visar resenomanget att det går att göra företagande av bra sociala uppfinningar.

Kombinerar man allt detta får man därmed att "Sociala uppfinningar är tänknologi som ger nytt-IT företagande". En annan sammanfattning är att "Sociala uppfinningar är mer tänknik än teknik, ser till både delen och helheten, skapar mervärden inom ekonomin samt ger sociala värden i den sociala världen". Ur ett tillväxtperspektiv innebär en vision för satsning på sociala uppfinningar att 2000-talets samhälle kan gå från ett tekniskt hårdvaru-företagande till ett tänkniskt tjänste-varu-företagande. För detta bör Sverige ligga bra till och med tanke på att vårt land är en stor teknisk exportnation bör även sociala uppfinningar kunna bli en stor exportvara/tjänst.

Urban Bengtson, social uppfinnare och idékonsult

 

För beställning och ytterliggare information:
UBBI-konsult, Urban Bengtson
, Axtorpsvägen 15, 903 37 Umeå
Tel: 090-12 75 72, fax: 090-13 00 55, mobil: 070-555 75 72
E-post: info@ubbi.se

 

Tillbaka till förstasidan